FrågeställningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning när denne påförs både skattetillägg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen framgår att den som en gång blivit dömd eller frikänd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt åtal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det så kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central fråga som länge varit föremål för en omfattande diskussion och debatt är huruvida det svenska skattetillägget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. Både i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett påförande av skattetillägg bör förstås som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

I januari 2012 ändrades rekvisitet frivillig till på eget initiativ för rättelse av Oriktig uppgift i samband med skatteförfarandelagens införande. Enligt förarbetena ska detta förstås som en utvidgning som möjliggör rättelse även efter Skatteverkets information om generell kontroll. Ändringen har vidtagits eftersom information i media om kontrollaktionerna utgör ett effektivt kontrollmedel och förmår fler rättelser. Lagändringen är dock kortfattad och många tolkningar återstår att göras av rättstillämparen avseende när möjligheten till rättelse är förtagen. Jag anser att rättelsen utvidgats som en följd av informationsutbytesavtalen och Skatteverkets agerande med anledning av dem.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen.

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillämplighet på det svenska dubbelförfarandet, påförande av skattetillägg och utdömande av straffrättsliga påföljder vid Oriktig uppgift. Framställningen baseras på gällande lagtext vid 1 december 2011, men hänsyn har även tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses träda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rättssäkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans ställning innebär att den skall ha företräde framför motstridig nationell rätt. Vidare kan kravet på klart stöd som HD har uppställt för att underkänna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprätthållas vid EU-stadgans tillämpning. Ett sådant krav skulle strida mot rättssäkerhetskravet på en bestämd rättskällehierarki, och därmed inte tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet.

I Sverige finns i dag två parallella sanktionssystem i mål om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lämnat en Oriktig uppgift påföras ett skattetillägg.Om en Oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den skattskyldige, förutom skattetillägget, bliföremål för en brottsutredning och åtalad av åklagare i allmän domstol. Det är olika rekvisitför åtal i allmän domstol och för påförande av skattetillägg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den åtalade ha haft uppsåt vid lämnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsåt inte är ett rekvisit för påförande av skattetillägg. Däremot kan en skattskyldig få befrielsefrån skattetillägg om den oriktiga uppgiften kan anses ursäktad.Skattebrott är vanligen svårutredda för åklagare och polis, dels på grund av de många transaktionerna,dels på grund av det stora skriftliga materialet.

Försämras prestationen på en uppgift då det tillkommer en annan uppgift, och ärdet någon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment där en primär uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundär uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation på primär uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundär uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras däremot bättre på sekundär uppgift ensam (minnesrätt), äntillsammans med primär uppgift, då båda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga..

Försämras prestationen på en uppgift då det tillkommer en annan uppgift, och ärdet någon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment där en primär uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundär uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation på primär uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundär uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras däremot bättre på sekundär uppgift ensam (minnesrätt), äntillsammans med primär uppgift, då båda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga..

Skattetillägget som en administrativ sanktionsavgift infördes i Sverige år 1972. Anledningen till att ett sådant system infördes var dels att säkerställa att de skattskyldiga fullgjorde sin uppgiftsplikt och dels minska belastningen på domstolarna. För att skattetillägg ska kunna utgå krävs att en Oriktig uppgift har lämnats i enlighet med 5 kap. 1 § TL.Uppgiftsskyldigheten regleras i 3 kap. 1 § LSK och har en avgörande betydelse för att avgöra om den skattskyldige har lämnat en Oriktig uppgift enligt taxeringslagen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bestämmelserna om skattetillägg och dess förenlighet med grundläggande krav på rättssäkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillägg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen är att ha en avskräckande effekt, så att den skattskyldige betalar rätt skatt. För påförande av skattetillägg krävs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lämnat en Oriktig uppgift i deklarationen.Skattetillägget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed är artikel 6 också tillämplig. Detta innebär att de svenska bestämmelserna måste upprätthålla kraven som ställs enligt konventionen.

Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller båda ett förbud mot att den som blivit frikänd eller dömd straffas på nytt gällande samma sak. Huruvida det svenska systemet där en skattskyldig kan påföras skattetillägg och lagföras för skattebrott gällande lämnandet av samma oriktiga uppgift är förenligt med förbudet har diskuterats och Europadomstolens bedömning av när dubbelbestraffning föreligger har förändrats. Högsta domstolen och Regeringsrätten anser trots förändringen att det svenska systemet är förenligt med konventionen men vissa underinstanser är av en annan åsikt.Uppsatsen syftar till att utreda om det svenska systemet är lämpligt. Lämpligheten bedöms dels med hänsyn till lagstiftarens syften och dels utifrån Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud samt Europadomstolens nyare praxis. Syftet är även att klargöra om det utifrån Europadomstolens nyare praxis samt EU-rätt är befogat av underinstanserna att inte följa praxis.Författarens slutsats är att systemet är lämpligt utifrån lagstiftarens syften, eftersom syftena är rimliga och har uppnåtts.

I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en Oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en Oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

I ett fåmansföretag finns ofta en ekonomisk intressegemenskap mellan företaget och delägaren. Stoppreglerna avseende beskattning av fåmansföretag och dess delägare avskaffades från och med 2001 års taxering. I uppsatsen redogörs för hur värdet av olika förmåner vid inkomsttaxeringen beräknas till det verkliga värdet, marknadsvärdet, samt vad delägaren måste beakta för undvikande av förmånsbeskattning. Dispositionsrätten innebär att en anställd eller delägare i ett fåmansföretag som stadigvarande har rätt att nyttja en förmån ska beskattas för värdet av att fritt kunna disponera denna. Förmånen beskattas olika beroende på om delägaren är aktiv eller icke aktiv i företaget.